Det var länge sedan sisst - men senaste veckan har inneburet massor av träningsvärk för min del.
Skivstångsträning på måndag resulterade i döda armar under onsdag-torsdag-fredag. Och om jag tyckte att smärtan i biceps och armväck var olidlig så var det inget emot den tortyr mina lår har utsatt mig för senaste dagarna.
Relativt mycket träning under början av veckan toppades i torsdags med ett cirkelträningspass som inte gick av för hackor.
Fredag morgon gjorde jag ett halvhjärtad försök att rusa i 12km/h på löpbandet - utan att värma upp först skall jag tillägga. Tack och lov kan jag fortfarande inse mina begränsingar, och efter dryga 7 minuter förstod jag att det inte riktigt skulle leda till något positivt att fortsätta.
Jag trodde träningsvärkennått sin kulmen i går kväll - och led i tysthet när mina Göteborgstjejer med sina små kroppar satte armbågar och knän in i mina värkande muskler när de klätrade på mig.
Dagens Yoga på Friskis i Mölndal var riktigt skön - om man frånser de övningarna där man statiskt använde lårmusklarna... Att sjunka ner i Jägaren, andas lugnt slappna av och njuta av tillvaron är inte precis det man vill när benen skakar, smärtan river i kroppen, och man messt av allt vill skrika och andast som under sista 3 minuterna av en förlossning.
Nu ligger jag i soffan och Mats masserar mina ben (mycket forsiktigt skall tilläggas) medan jag googlar träningsvärk och knäsmärtor.
Inte lätt att vara idrottskvinna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar