I ett desperat forsök att snabbt bli klar med uppgifter i min inkorg i veckan valde jag att låta bli att va med på hästarna denna månaden (dvs jag slapp ta nig till en bankomat för att ta ut pengar, och jag slapp leta upp Almir för all lämna penger = mycket sparad tid)
Detta beslutet resulterade i följande mailkonversation:
Från Almir till hela V75-gänget:
Vi ska spela hästar nu på Lördag.
Alla som vill vara med ska lämna in pengar senast på Torsdag 31/3
Från Hege till hela V75-gänget:
Jag bjuder er på möjligheten att bli millionärer denna veckan!!! Jag skal inte vara med…
Från Anders till Hege:
Fantastiskt givmilt.
Att du aldrig lär dig, nu vinner vi ju igen.
Å andra sidan, om den taktiken håller så kanske du ska ha en %-sats för att hålla dig borta?
Från Hege till Anders:
Det är ärligt talat med en viss ångest jag gör detta… men det gäller ju att ta tag i sina rädslor, och bevisa att det bara varit en tillfällighet de andra gångerna…
Från Anders till Hege:
Detta är nog det modigaste du gjort, kan bli ett djupt fall..
Från Hege till Anders:
Du har rätt – det kan bli ett djupt fall. Risken finns att jag sitter i ett madrasserad rum och kliar mig själv på ryggen på måndag.
I går kväll såg jag följande inlägg på Facebook - från Anders i konversationen ovan:
Och jag kan inte låta bli att ställa mig frågan:
- Är det ödets sätt att berätta för mig att lägga mig platt och inse att det inte finns någon mening att vara med i fortsättningen överhuvudtaget, för bevisligen vinner vi aldrig när jag är med.
- Eller är detta en varning att aldrig-aldrig-ALDRIG mera lämna walkover???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar