Det är skönt att jogga. Visst kan det vara pestigt att segas sig ur soffan, dra på träningskläderna och ta de första stegen - men när jag väl börjat jogga - I MITT EGET TEMPO - tycker jag det är jätteskönt.
Jag vill fortsätta med det.
Problemet är att mitt mys-tempo är alldeles för långsamt. Håller jag mitt mys-tempo så tar det mig ca 30 minuter att springa 5km.
Pressar jag mig hårt kan jag klara 5km på ner mot 27 minuter - men då är det JOBBIGT!!!
Jag har en utmaning tillsammans med några av mina jobbakompisar, där mitt uppdrag är att klara 5km på 25 minuter. Fattar ni???? 25 minuter!!!!!! Det är inte jobbigt - det är fanta mig OMÖJLIGT!!!
Jag vill inte höra någon säga att de på Diamond league i veckan sprang 5km på under 13 minuter, för dessa människor är inte på riktigt. De är bara på TV, och alla vet att TV inte är på riktigt.
Så nu funderar jag.... vad skall jag göra?
Skall jag skita i utmaningen och finna mig i att stå för notan för middag och bowling? Och på så vis kunna sluta hetsa kring att jaga kilometertider?
Eller kommer jag då ändå undermedvetet att forsäka nå de förbaskade 25 minuterna???
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar