Kan nu stoltsera med en finisher-medalj i Toughest.
Tre ord;
SÅ
JÄKLA
KUL
Visst - jobbigt oxå, Men min inställning var att fokusera på hinderna, att prova alla - inte fega - och sen fick det ta den tid det tog. Så jag pressade mig inte alls på löpningen. När pulsen blev för hög gick jag ett stycke innan jag sprang igen.
Och hinderna gick över all förväntan. Jag klarade hinder jag inte trodde skulle vara möjliga vare sig fysiskt eller psykiskt.
Fram till 6 km hade jag inte en enda straffrunda - medan jag på de sista 2000 meterna drog på mig 4 stycken, främst för att greppstyrkan i fingrarna inte höll.
Inlägg med hinderbeskrivning kommer för de som är intresserade av detaljerna.
Förutom ett utomordentligt kul race hade jag en underbar hejja-klack som följde mig runt banan. Och vädret var fantastiskt.
Så - trots att jag i dag rör mig som en 90-åring och halsont är ett faktum, så är det ingen tvekan att jag jag skall var med igen nästa år!
1 kommentar:
Imponerad!
Skicka en kommentar