Gone to the beach

Tar paus från jobb, hus, blogg och andra sociala medier - och beger mig en runda till Rhodos för att ladda batterierna.

Ses om en vecka!

Doft-blogg

Fick underbara liljor av en kompis och tillika landsmaninna på 17.maj, och de har slagit ut och doftar sååååååå gott nu.

Och de älskade liljekonvaljerna har börjat slå ut! Vi åker på semester på söndag, och jag är rädd att missa resten av blomningen, så jag fick ta in en bukett att njuta av under helgen.

Altan, första 15 kvadratmeterna

I helgen fick vi ihopa de första 15 kvadratmeterns av vår altan, som till sist beräknas bli ca 80m2
Nåja, det är ju inte klart... men trallen är i alla fall på plats.
På sikt skall det även på ett tak över denna delen, och även vägg på ena sidan och fönster på en annan.
Ett "nästan-uterum" med andra ord.

På samma vis som trappan på framsidan av huset, blir det även här geringar som kräver en del kortlingar för att kunna fästas snyggt.

 Jag blev föresten attackerad av hörnstolpen här ovan. För att slippa en krossad skalle så parerade jag med handen, vilket resulterade i en stukad tumme i stället.

AJ!

Men det vara bara att linda in den och jobba vidare. Som hemma-snickare har man inte tid att vara skadad. Och en halv hand är bättre än ingen alls...

Missade helt att fotografera medan vi jobbade, så reglarna under trallen har inte förevigats. Men vi lade dom med cc 600 om någon undrar.

Dimensionen på reglarna på denna delen var 45*120 i ena ändan, och sen gick vi över till 145 mot slutet. Detta för att marken lutar och vi inte vill plana ut den för mycket. 

Stolparna är satta i plintar, medan resten av reglarna vilar på begagnade trädgårdsplattor.

Efter denna första altanbiten som är 3x5 meter ökas djupet till kring 4 meter.
Vi har hunnit gräva ner plintarna till den yttre bärlinan, men sen kom regnet och helgen tog slut...

Det är ju så populärt med triologier nu för tiden, och vi vill inte vara sämre. Del tre i altan-triologin blir en ca 2,5m bred bit längs södersidan.
Vi kommer inte ha så värst mycket sol på södersidan, för träden på granntomten täcker som ni ser rätt bra. Men vi vill ändå ha möjlighet att sitta här, och gå runt genom köksdörren.

Och någon gång i framtiden kanske någon bygger på den tomten - även om detta är den tomten jag hoppas säljs allra sist, för jag tycker den ger så mycket karaktär och inramning till vår egen tomt.

Målning skall vi oxå hinna med... någon gång....

Först hade vi tänkt måla hus och garage själv, sen beslöt vi oss för att låta någon annan göra det - och nu verkar vi vara tillbaks till att göra det själv. Eller åtminstone en del av jobbet.

Nu är i alla fall färg, olja och tvättutrustning inköpt, så vi kan bestämma oss snart. 

Tvätt och olja skall vi helt säkert göra själv i alla fall - så vi har att sätta tänderna i framöver.

Hela huset skall vara vitt - även knutar och andra detaljer. Stockholmsvit blir det - dvs 0502Y

Vi har valt att måla med Nordsjö Tinova, VX 2 in 1. 

Såhär står det på Nordsjös hemsida: "Tinova VX 2 in 1 Exterior är en kombinerad grund- och täckfärg avsedd för målning utomhus på träfasader. Tinova VX 2 in 1 Exterior är speciellt framtagen för vårt nordiska klimat och innehåller ett unikt patenterat bindemedel som ger högre torrhalt, tjockare skikt och ett bättre skydd. "

Blir nog alldeles säkert jättebra. 

Har ni förresten sätt hur fantastiskt grönt och fint det har blivit ute?

17. Maj

Medan mina landsmän - Åt minstone de som bor i Norge - klädde upp sig och firade Norges grundlags-dag, satte jag på mig arbetsbyxor och svenska landslagströjan och byggde altan... Inte precis något värdig 17.Maj firande...
Men vi har kommit en bit på vägen med altanen, och det är ju bra :)
Altanbilde kommer sen.
Såhär såg vädret ut i eftermiddags.... Hagel de lux.....

Hurra för 17. maj!

Bip-bip-bi-bi-bi-biiiiiii-biiiip

Det piper och bipar och blinkar och har sig i vårt hem.
Till att börja med ger alla hushålls apparater ljud från sig. De piper när vi trycker på knappar, och de meddelar när de har utfört sina uppgifter.
Sedan har vårt larm ett pling-plong ljud för sig när ytterdörrarna öppnas, och sista tillskottet i vår symfoni är de nya ytterdörrs-låsen från Doorman.
Doorman meddelar med en ledsen eller glad melodi dörren låses eller låses upp.

Doorman är ett elektroniskt lås, berättar mera om det sen. Rätt coolt faktiskt, om man gillar "onödiga" prylar.

Mellanrummet redo att dekoreras

Gästrummet - som även huserar min och Mats garderob, har fått det passande namnet Mellanrummet...
Detta rum har varit en skymf i vårt annars så fina hus.
Garderobsdörrarna har stått och väntat i en källar-lokal och likaså gästsängen (båda två inköpta på Blocket för en evig het sedan), men det har helatiden kommit så mycket i mellan.
Denna helgen tog vi oss i kragen och gjorde klart :)

Från det här...

Till det här!
Nu snackar vi total makeover... Lägg märke till att taklampan fortfarande hänger i ett snöre i taket. Jag vill inte ha denna lampan - men sätter jag upp den på riktigt så kommer den aldrig bytas ut - så den får hänga på sniskan tills jag hittar vad för lampa vi skall ha här inne.

Däremot har vi monterat garderobsbelysning som tänds när dörrarna öppnas. Fiffigt :)
Både garderobsinredning (Algot) och belysning (Striberg) kommer såklart från Ikea....

 Det är inget vansinnigt stort rum - men även när bäddsoffan är utdragen finns det utrymme att gå sidanom sängen - mera utrymme än så behöver inte våra gäster...

Nu väntar detta rummet bara på att piffas upp. Skall bli mig ett sant nöje :)

Hur centrera klockan?

Har ett dilemma!
Vi har köpt en klocka till gavlväggen - men hur skall jag placera den?
Om vi centrerar efter tak-nocken- som vi har gjort nu, så blir det snett i förhållande till altandörren.

Men om vi centrerar över altandörren blir det snett i förhållande till taket. Som så mycket annat här i livet så blir det fel oavsett hur man gör! Tips?

Lycka är... Att sitta på toa med öppen dörr

...och ha denna vackra utsikten....
Rakt genom hela huset, genom glasdörren och ut i grönskan.
Det är så fint att jag skulle vilja ha dörren öppen när jag gör mina behov...
Men för övriga invånare i husets väl och ve så nöjer jag mig med att ta ett foto.

Och en ny klocka har vi minsann fått tupp oxå :)

Fredag - och som vanligt en fullspäckad helg

Unnnnnderbart väder!

Vacker vy på väg hem från jobb

Vacker vy i trädgården - Alt det gröna är liljekongvalj!!!!!

Och ett glas rött på altanen - eller på grusen utanför husväggen är det ju än så länge...

Toughest 2015

Jag gjorde det!  Tog mig genom Toughest-banan i Malmö.
Som jag sagt tidigare så låg min fokus på att klara hinderna - inte att slå någon annans tid - och jag har gett mig själv med beröm godkänt på den uppgiften.

Såhär såg hinderna ut:
Malmös bana bestod utan drygt 50 hinder.  Jag skulle vilja dela in dom i tre kategorier.
1. "Lätta":
Hinder som helt enkelt gjorde att det blev jobbigare att ta sig fram - men som vilken motionär som helst kan klara av. Till exempel klättra över och krypa under inte allt för svåra hinder, hasa sig fram under nät, springa i sand och gyttja, springa med tyngder, balansera på stenar och så vidare.

Från en gytjepöl, genom ett avloppsrör och ner i ytterligare en gyttjepöl... jag, varför inte?

De var en del kryphinder. Inte svårt, men man skall inte vara rädd för att skita ner sig.

2. "Medel"
Här är hinderna lite svårare - till exempel klättra uppför nät eller över högre plank. Näten hade jag inga som helst problem med, medan planken gjorde jag det lite lättare för mig själv genom att ta stöd för fötterna på ställningarna som höll planket. Såg kanske inte så proffsigt ut som de dom kastade sig upp och över - men jag tom mig ju förbi, och det var huvudsaken.
Till kategorin medel vill jag även lägga vattenhinderna.

visst ser det inbjudande ut med ett dopp i detta vattnet?

Över kanalen balanserande på bildäck. Inte sås vårt tycker jag. 

Förutom ett vattenhinder där man kastade sig i vattnet från en 3-4 meter hög brygga var det inga riktigt skrämmande eller extremt svåra vattenhinder. Däremot så kan ju 7 gradigt vatten skrämma slag på vilken badkruka som helst... Jag har inte badat i Sverige på flera somrar - ser ingen njutning i att sänka ner min kropp i vatten som understiger 25 grader....

Här tar jag ett jättekliv ut i det stora blå. Totalt chockartad att träffa vattnet! Sen skulle vi ut på en liten simtur kunt bojjan, innan vi vände mot land igen.

3. "Svåra"
Nu börjar det likna nåt.... Här kommer de riktigt tuffa hinderna. Här behöver man vara orädd - och tränad.

Repklättring: Rakt till topps i ett tjockt rep. Precis som på gympan i skolan, fast högre upp.... Detta hindret klarade jag, och jag var så jäkla nöjd!

Bild lånad från Toughest fb-sida. Inte jag på bilden. Ja, ni ser ju själv - repet hängde nästan lika högt som Turning Torso.

Ringar: Ja, ni har väl sett Gladiatorerna på tv. Precis så - fast utan gladiatorer... hindret tycktes aldrig ta slut, men till min förvåning tog jag mig hela vägen över. Tills sista jäkla ringen. Då hände något och jag gjorde ett mycket konstnärligt fall via bryggkanten och baklängels ner i vattnet. Det gick ett sus genom publiken, men jag kom upp igen oskadd. Har i dag dock världens lårkaka som minne av närkontakten med bryggan.

Åter igen - lånad bild. Hade inga supportrar med mig så långt från land.

Räknar för mig själv att jag klarade detta hindret, och jag slapp straffrunda - men hade det varit en i eliten så hade de nog fått ta en straffrunda för den volten jag gjorde.

Ringar med mera: Nästa svåra hinder var en kombination av ringar, stänger och rep. Jag tog mig förbi ringarna, men slant direkt när jag skulle börja förflytta mig på stången, så där fick jag min första straffrunda på hela loppet. Straffrundan bestod av ett varv på ca 100m bärande på et bildäck.

Vertikal vägg: Ett nytt kombinationshinder där vi först flyttade oss längs med en svagt lutande vägg med bara några små hål att greppa med fingrarna i. Sendan skulle man ta sig över ett tjockt järnrör innan ytterligare en lutande vägg skulle forceras.
Jag missuppfattade detta hindret och trodde röret skulle göras med armgång, så jag trillade ner direkt. Hade inte en chans att greppa. Senare såg jag att andra kastade upp benen på stången oxå. Hade jag vetat det hade jag kanske kunna ta mig över.  Men det blev alltså en straffrunda även här.

Monkey Bar: Ni vet - sådana hängande stegar man gick armgång i på lekplatsen som barn. Denna gick först lutande upp - sedan rakt fram, och sen ner igen. Det var jobbig, men jag klarade det! Stolt :)

Hmmm... varför fotade inte min hejjaklack mig när jag klarade de riktigt svåra hindren??

Trapets: Ytterligare ett armgångs- och greppstyrke-hinder. Hade inte en chans, utan halkade ner direkt. Straffrunda på den... I detta hindret låg en stackare med brutet ben och omhändertogs av ambulans-personal.

Dragons back: Svårt att förklara hindret - kolla på bilden. Man skulle hoppa från ramp till ramp. Från sidan ser det inte så farligt ut, men när man stod där uppe var det verkligen en psykisk påfrestning. Jag var så rädd att jag kände gråten i halsen. Men - mitt mål vara att klara alla hinder som inte var fysisk omöjliga för mig, så det vara bara att härda ut.
När jag väl tagit mig over till nästa ramp var det ytterligare tre hopp kvar - och jag var lika jävla rädd varje gång.
Absolut det värsta hindret på hela banan om ni frågar mig!  Men det gick! Klappar mig själv på bröstet :)

När jag väl hoppade såg det rätt så snyggt ut tycker jag :) 

Rampen: Som avslutning kom den stora rampen. Jag gjorde tre försök, och på sista försöket hade jag tag om kanten längst upp, men kunde inte hålla mig fast. Tyvärr var det ingen där uppe som greppade tag om mig. De flesta som tog sig upp fick hjälp av någon på toppen, men ingen gav mig en hjälpande hand :(

Bilden gör inte rampen rättvisa. Den var mycket mer skrämmande än det ser ut på bild!

Nåja, det var bara att slänga upp ett bildäck på
axeln och ge sig ut på en sista straffrunda innan jag kunde korsa mål-linjen och få min medalj!

Till alla er som har et Toughest-lopp framför er i år  - LYCKA TILL! Kämpa väl, men framför allt - ha kul!

Jag är Tuffast!

Kan nu stoltsera med en finisher-medalj i Toughest.

Tre ord;
SÅ
JÄKLA
KUL

Visst - jobbigt oxå, Men min inställning var att fokusera på hinderna, att prova alla - inte fega - och sen fick det ta den tid det tog. Så jag pressade mig inte alls på löpningen. När pulsen blev för hög gick jag ett stycke innan jag sprang igen.

Och hinderna gick över all förväntan. Jag klarade hinder jag inte trodde skulle vara möjliga vare sig fysiskt eller psykiskt.
Fram till 6 km hade jag inte en enda straffrunda - medan jag på de sista 2000 meterna drog på mig 4 stycken, främst för att greppstyrkan i fingrarna inte höll.
Inlägg med hinderbeskrivning kommer för de som är intresserade av detaljerna.

Förutom ett utomordentligt kul race hade jag en underbar hejja-klack som följde mig runt banan. Och vädret var fantastiskt.

Så - trots att jag i dag rör mig som en 90-åring och halsont är ett faktum, så är det ingen tvekan att jag jag skall var med igen nästa år!

Trappbilder, som utlovad

Entrén är klar :)

Sånär som på stenläggningen närmast trappan

Det nedre trappsteget är gerat i hörnorna

Övre platån har en gerat ram, én breda brett...

Och en infälld spets delar övre platån i två delar.

Syns dåligt på bilden ovan, men här nedan är en närbild. 

Denna spetsen tänkte vi upprepa på altanen när den byggs, så man får en helhet. 

Ny bil

Volvon har bytts mot en VW Touran. 

Inte sexigaste bilen i kommunen, men precis de egenskaper vi var ute efter. Nåja, egentligen ville vi ha en automatare, men hittade ingen som både var automat och fylle övriga kriterier - så det får bli manuell några år till.

Än så länge är vi mycket nöjda. 

Sitter högt och har bra sikt. Och gott om bagageutrymme :)

Bonusdag på bygget

Härligt med en ledig fredag, som i går.
I vår "bygg-planering" var denna dagen tom. Räknade med huvudverk och soff-liggande, då vi var på stort partay på Valborgsmessoafton.
Men formen var bra, och vädret kanon, så vi gjorde några bonustimmar i trädgården.
Skelettet till resten av trappan är nu på plats, så nu hoppas jag det skall gå utav bara farten att få på plats trallen på söndag.
Som ni ser är det gott om reglar och små kortlingar - så ni förstår kanske att det blir lite mönster-läggning av trallen.

Håller tummarna att jag kan visa färdigt resultat i morgon - för i dag står annat på schemat...

Just as we speak är Mats iväg och hämtar vår nya bil, medan jag yrar rundor och försöker hitta vad jag skall ha på mig under loppet. Solen skiner, men det är kallt - och redan efter 1km skall jag ut i Öresund första gången, så resterande 7km kommer jag springa i våta kläder.

Snart bär det iväg till Malmö, Klockan 14.40 startar jag (Toughest, och ni inte redan förstått) , och när jag väl kommit hem i kväll någon gång så är det soffan som gäller....

När verkligheten hinner i fatt!

För närmre tre månader sen anmälde jag mig till Toughest.
Jag har varit väl medveten om att det inte är någon söndagsutflykt, utan ett riktigt tufft lopp.
Men jag har varit inställd på att bra ha kul, och inte ha några krav på mig vad gäller prestationer.
Så, i dag - klockan 17 - mindre än ett dygn kvar till start, börjar det gå upp för mig var jag skall vara med om.
Nu har jag ont i magen klump i halsen och vill helst bara sätta mig i ett hörn och gråta.
Jag försöker få huvudet att fyllas av Ulrikas pep-talk; "kom igen Hege, det är bara några timmar av ditt liv" (men sa hon alltid "én timme av ditt liv"... detta loppet kommer ta mig någonstans mellan två och tre timmar, så jag har fått modifiera pep'en)

Så alltså; Några timmar av mitt liv.... Redan efter én kilometer skall jag ut i Öresund för första hindret, så då har jag ju bara 7 km kvar att springa i genomblöta kläder....
Men å andra sidan - vad gnäller jag över? Jag har fött två barn - hur jobbigt kan en hinderbana egentligen vara?'