Har svurit mig blå över den bred-halsade nylonsträngade vi har hemma, där jag inte haft en ton rätt.
Mina fingrar har pressats ut över flera strängar, och tummen har haft en totalt onaturlig vinkel. Jag har i ärlighetens namn funderat på om mina händer är felkonstruerade.
I två veckor har jag troget tränat på de tre ackord jag lärt mig tills nu - men det låter ju inte vackert...och vad som värre är - det blir inte bättre...
Men som de säger på Svenska Spel: Plötseligt händer det!
Svägerskan har lånat mig sin gitarr, som stod i hennes garderob och skräpade.
Jag tror den gitarren egentligen var byggd till mig!
Den passar mina knotiga snedvridna händer - och jag behöver inte pressa så hårt på strängarna, så då flyter inte fingrarna ut och stöter i strängar de inte har med att göra.
Så - om jag inte lär mig spela gitarr kan jag i alla fall varken skylla på min kroppskonstruktion eller gitarren.
 |
| Gitarren! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar